I'm on my own.






                   I'm on my own.


Det här är en väg jag valt.

I'm on my own now.

Tar mina egna stider, ensam.

Jag var ärlig från första dagen när du talade mig om detta. Jag har problem. Jag måste lösa dem själv. Mitt förflutna. Jag var så ärlig mot dig.

Jag vet att du sårades. Förlåt för det. Oh, jag la fram saker på ett klumpigt sätt. Men alla tankar och funderingar vi har. Det är ju bara tankar vi vänder och vrider på, alla tankar ibland far i huvudet, men det är ju inte alltid så vi känner eller agerar.

Jag försöker bli den bästa man jag kan bli. Jag vet att inga killar ens ser mina problem, som problem. Men jag gör det, för jag vill nå högre och bättre i hela min själ. Så snälla, döm mig inte så hårt gumman..

När du skrev "Mitt hjärta gick sönder pga oss". Och jag hör dig ligga på sjukhuset. Och jag ville besöka dig och ordna allt. Du ville inte. För du ville inte att jag skulle se hur du såg ut. Men jag brydde mig inte.

Det var inte för att inte jag inte älskade dig för att jag behövde vara ensam. Det var för att jag älskade dig, jag behövde vara ensam.

Du missförstod så mycket, så mycket tvyvärr. Inte än idag förstår du allt, men jag ska försöka förklara det lite. Eftersom jag vet att du läser, och då din far sagt att vi inte får kontakta varandra.

Gumman. Jag förklarade så mycket för dig. Allt de otroliga som skulle ske, och det vet bara du. Ingen annan vet det. Allt de otroliga hände och stämde in.

En natt när låg i min säng. Jag bad om hjälp innan jag somnade. Oh jag fick en dröm där jag såg en kvinna sjuk, jag vet inte om det var du. Men jag ville bara se henne bli frisk. Läka henne.

Jag brydde mig inte om nånting i hela världen. Pengar, kvinnor, guld. Allt det alla andra strävar efter o vill ha. Jag ville bara se henne bli frisk. Jag skämdes över att man nånsin skulle vilja ha det mer, än att älska henne.

Det spelar ingen roll vem kvinnan var i min dröm. Det var att jag kände den känslan. Den känslan.

Att hon vägde tyngre än allting i hela världen. Alla ägodelar. Bara se henne bli lycklig och frisk.

Jag litade på dig. Trots dagar då jag tvivlade. Därför höll jag dig i mitt hjärta, trots alla oändliga dagar ensam.

När du skrev ditt brev "Att du skulle dö med mina ord tills dina sista andetag". Att du var Girlie, och att du sa det även när allt inte fungerade. Du vart till och med irriterade på att jag undrade så många gånger, när du sagt till mig så månger att det var så.




Att höra hur du mådde. Att tänka på dina kommentarer.
"Du vet inte hur mycket du betyder för mig".
"Jag vill dö samtidigt som dig." 
Och när du skrev när de var som stormigast: "Du är större än stjärnhimlen för mig"

Dina vackra kommentarer. Fick mig att bryta ihop, för oss, och att jag lämnade dig i allt detta.

Att jag bara behövde vara ensam. Det rann tårar den natten. Jag visste bara att jag måste kämpa och komma tillbaka och förvandlas till det jag är menad och bli.

Jag bandagerade mig själv så många nätter. När jag var skadad och du inte kunde läka mig. Så många nätter du fick ta del av mina tankar.

Vi hade ingen fysisk kontakt eller ögonkontakt alls. Bara ord, som misstolkades, missförståds, i både känslor och ord. Det blir så när man inte ens ser varandra i ögonen och pratar.

Det din far gjorde, och när du inte agerade. Och allt det jag fick gå igenom. Jag förlät det i hjärtat direkt. För jag ville inte att du skulle lida som jag gjort för att jag behövde gå och vara ensam.

Därför förlåter jag allt från hjärtat. Även om ingenting du var, var sant och jag bara levt för någon som sa att hon var nånting, hon aldrig var.

Jag förlåter allt gumman.

Jag måste växa större än allt det här. Än allt som hänt.

Med handen på hjärtat, vill jag att du ska veta med. Att under denna tid, oavsett vad du trodde jag gjorde.

Jag har inte rört en kvinna sen jag kramade dig farväl den dagen.

Jag har inte rört någon kvinna på 813 dagar.

För jag vill inte ha hela världen.

Det enda jag viljat veta är vem som tala sanning, o vem som ljög. Och vem är hon. På riktigt.

Och jag måste tro.

Tro på henne. Om det så tar tusen dagar att vara ensam och förvandlas.

Även om jag är den sista på jorden att tänka så.

Så måste mitt hjärta våga fortsätta tro, och fortsätta kämpa.

När alla kändisar väljer, pengar, sex och fame.

Måste någon visa vägen. Att en kvinna i världen. Kan förändra vår syn på kärlek, för alltid.

Och att nånting inom oss, kan betyda mer än hela världen.

Och att en man vågar göra detta, våga gå ensam och sina egna vägar, för att förvandlas och bli den bästa man han kan bli.

Att ha hopp och tro i sitt hjärta, att beskydda, älska och tro på någon, han inte vet vart hon eller vem hon är.

Men att hjärtat en dag, en vacker dag, kommer hitta henne.

Men om jag dör i natt...

Så önskar jag att hon vet, att jag kämpade, och jag gav aldrig upp henne, för allt i hela världen.

Jag lovade att beskydda dig, älska dig, tills mina sista andetag...

Girlie...

Kärlek,
Truly Yours,
/ - D.















Hjärtöppnare




                  Fighters never die...



En hjärtöppnare ikväll...

Jag ska försöka träffa ord på alla mina känslor som jag går igenom.

Wow...here we go...

Ses ikväll här alla.

Truly Yours,
D.









 Världen är inte längre på mina skuldror.






Världen är inte längre på mina skuldror.

Det är inte jag som agerat fel.

Jag gjorde den bästa lösningen.

När jag gick gjorde jag den bästa lösningen och var ärlig. Jag har mina egna strider. Mitt eget förflutna att ta mig igenom. Jag fick inte mycket förståelse eller gehör, men hon sa även att det var de "vackraste jag kunde göra".

Efter all denna tid. Och nu skulle vi läka det, så vi kunde gå vidare med våra liv.  Jag har upplevt en otrolig smärta under det här, även du, och du har sett det, känt det, inte bara för det jag var tvungen och gå igenom, utan även för den här relationen tog på mig. Att vara utan förståelse i så många dagar.

Det var därför jag behövde vara ensam. Det var därför jag ville bli fri. Det gjorde så ont.

För jag såg att du inte förstod mig. Även fast du  sa det. Jag var inte fri denna relation. Jag var i ett fängelse. Jag var helt ensam på egen hand självmant, men din oförståelse, i hela denna process, tog på mig.

Den enda anledningen för att vi överhuvudtaget hade kontakt var för att du sa att du var "Girlie". Så många gånger.

Men jag hade svårt och tro på slutet. Eftersom du aldrig förstod. Jag ville bli fri från dig. För varför ska någon man älskar inte förstå den hon älskar? Hans strider han måste ta.

Din far förstörde allt. Och jag vet att jag inte ska avslöja allt, eftersom vissa saker blir hemligt. Men det din far gjorde, var en av de värsta sakerna jag varit med om i mitt liv. Allt som hände, allt som gjordes. Allt som blev.

Ditt hjärta vet detta. Och det var därför jag sa direkt; jag förlåter allt det här för jag vill inte att ni ska behöva gå igenom det jag fick göra.




Mitt samvete var så betungat för att lämna dig. Så betungat. Mitt hjärta hade så otroligt dåligt samvete.

Men du måste förstå - att jag klarar av att ta mina egna strider. Du förstår inte mig.

Och som det är nu, så har jag aldrig älskat dig. För jag älskar ju bara Girlie, och hela allt du sa nu har bara varit en lög och det gör dig bara till ingenting alls inom mig.

Snälla gumman, sluta försöka kategorisera mitt känsloläge. För du ser inte mina ögon.

Det är ingen sorg, ingen ilska. Bara ett känsloläge där jag försöker förklara allt, vad jag gått igenom.

Du vill så gärna alltid försöka kategorisera mina känslor. Men du kan inte förklara mig och inte det här. Det finns saker hjärtat aldrig kan greppa, speciellt de man inte förstår.


Du målade upp bilder av vad jag gjorde, hur jag var, men hur kunde du anta saker när vi inte ens hördes?

Om du såg mig mellan 4 ögon så vet du att vi skulle vara tillsammans nu. Alla känslor skulle blossa upp.

Det var därför jag valde att inte träffa dig. Det var därför jag sa nej.

För jag måste göra det här. Det är mitt kall, det är mitt öde. Jag måste bli den bästa man jag kan bli och förvandla mig själv.

Om man inte förstår det. Om man försöker döda sin egen hjälte. Vad gör det dig till i den här berättelsen?


Uppdatering av texten kommer i detta inlägg på Dedeprivat
.


Får bara ont i hjärtat av att skriva mer. När ingen förstår varför jag gör detta och behöver vara ensam. Men jag ska försöka avsluta inlägget ikväll, då tankarna blir lite mer samlade mot kvällen.

Fortsättningen kommer i morgon.

Och en helt ny låttext kommer publiceras här offentligt på Dedeprivat.

Söndagmorgon!





Hey!

Det kommer komma otroligt mycket mera och allt kommer falla på plats för alla läsare. En del kommer vara häpnandsväckande, chockerande och få läsarna att tappa andan.

Just nu håller jag på med mitt arbete och enorma projekt så det är en stor omställningsperiod just nu.

Att skriva om mitt kärleksliv och drömmar, då behöver jag vara nere i varv. Ha lugnt och skönt. Och det är också oerhört smärtsamt ibland att gå in så djupt i sig själv.

Men de kommer, och jag tror den bästa bearbetning är att skriva av sina känslor, och samtidigt stärker det ju andra och se hur mycket man kan växa ifrån all drama, stress, och alla människor som inte förtjänar att vara en del av ens liv.

Många människor försöker trycka ner en när man går sina egna vägar, eller inte förstår men jag kan med handen på hjärtat säga:

Jag försöker bara bli den bästa man jag kan bli. Jag vet att jag behöver finslipa allt inom på egen hand. Och jag är inte perfekt, ja har även mina stereotypa drag. Men jag vet om dem bristerna och jag försöker bli den bästa man jag kan bli för mig själv, världen och Girlie. Jag tror ingen riktigt vet vad jag vill uppnå, men folk kommer se och förstå mer sen.

Jag kan ta mina egna strider. Och jag behöver ingen. Detta har jag försökt förklara till Matilda så många gånger.

Jag är oerhört självständig och viljestark. Och faktum är att jag presterar som bäst när det är "Jag mot världen".

Hela den här historien står här i kärlekstexter och i metaforiska berättelser. Allt de övernaturliga kan inte heller förklaras. Men jag ska försöka förklara allt, det är så oerhört stort och omfattande med, och en del saker kan inte förklaras i ord. Se hur enormt mycket och stort det blivit i bloggen här.

De kommer mer, the saga never ends.

Truly Yours,
/  - D.

Enorma förändringar den 28:e april.

     


                  Flyttar till Stockholm - förhandlingarna klara 28:e april!


Hey alla otroliga vackra läsare! =D

Hur är läget denna söndag? I'm great.

Det var en läsare som skrev till mig: "Så tacksam att jag hitta dig och det finns såna killar kvar som du".

Det finns ingen slump. Alla hittar det de behöver och för en anledning.

Så det är din vackra själ som hittat mig för den sökte efter det. Så hey! =D Det är din essens som söker saker, det är din inre reflektion och din skönhet som hittade mig.

Alla vet nu om att jag fått ett drömerbjudande om jobb och det är upp till mig nu. Jag ska säga ja eller nej den 28:e april när jag träffar ledningsgruppen, VD:n och förhandla klart.

Jag kommer diskutera lön och bostad - och jag kommer få en bostad ganska centralt i Stockholm genom jobbet.

Det kommer nu kanske ske enorma förändringar i mitt liv nu och jag tror det här är nästa steg i min utveckling.

Det finns 3 ämnen jag tänkte ta upp på min blogg Dedeprivat snart:

- Min drömkvinna, vad en kvinna bör ha för egenskaper. En killes perspektiv.
- Privat. Om allt som hänt. All den drama alla fått ta del av. Och hur jag växt och arbetat ifrån det och hållt mitt hjärta intakt för jag gör något jag behöver och tror på.
- Min syns på sex/kärlek/relationer, (det behövs höras i dagens värld och kan förändra allt)

Många har börjat skriva på Facebook - och kan adda mig och även gå med i "D.Dede offentlig gruppen" på Facebook.

WOW! =D mycket saker på gång!

Kärlek,
Truly Yours,
D.

Jag svarar på alla mejl så snabbt jag kan på [email protected]
Nås även på min privata Facebook: http://www.facebook.com/dee.dedeobeskrivliga




Tänkte dela med mig denna.
Skriven en otrolig sommarnatt, när jag bestämt mig för att vara ensam.
Fullkomligt älskar att skriva o flowa o skapa nånting obeskrivligt om sena sommarnätter.

"Jag flyr till musiken, när hjärtat har ont...
Skriver ur mig lyriken..tills känslan blir tom...
För jag är tvungen... har ett gift i mina ådror...
Som jag våndas i...det stavas; nostalgi "

"Dina läppar, ditt leende...nu finns ingenting kvar...
Det är bara våra diffusa minnensbilder jag har...
Jag går igenom o analyserar  - varje moment...
Förvränger och tänker -  "Va kunde ha hänt?"

"Om vi gjort;  saker annorlunda, om vi fångade nuet...
Förändra ödet - kärlek o sanning - man älskar, man ljuger
Oh, man såras, till tårar , man lovar och lovar...
Men kärleken förvandlar än...till en plågande vålnad?"

"Skriver om nätterna... tills jag somnar av smärtan...
Så hur kan du påstå ...att jag aldrig har älskat!?
(Jag var tvungen o gå)...Jag har ett öde att fullfölja men ingen förstår...
Allt jag kan säga, är att ja älskar dig...gumman förlåt"

Now I'm gone...

/ - D.