- Till mina systrar.




Till mina systrar - Internationella kvinnodagen.





 

Hey alla! =D


En text jag skrev för några år sen om den internationella kvinnodagen.
Även om jag är en man...
Så ser jag hur sjukt samhället är...

Om jag en dag skulle få en dotter skulle jag vara otroligt överbeskyddande.


Världen måste fortfarande framåt. Vi har arbete framför oss.
Tyvärr är mänskligheten sakta på att gå framåt i humanismens tecken.



Västvärldens kvinnor...


På löpsedlar finns dubbelmoralens ansikte och det syns tydligt
"Va nöjd med ditt utseende" - "Hur du går ner i vikt" ryms cyniskt
I varje jävla veckotidning, utvikningstidning eller vanligt dagsblad
O hade jag chansen hade jag pekat finger till media i mitt tacktal!
Den skapar vårt utseendefixerade samhälle som vi lever i
O ingen vågar öppnar käften så min stämma ger i väg ett evigt skrik
Tills jag ser bättring, men ändå är du oberörd
När du ser unga flickor utan självförtroende begå självmordsförsök
Jag ser anorexia i yngre åldrar och 9 åriga flickor banta
Till att skönhetsindustrin växer för produkter kvinnor handlar
O jag ser tårar och ångest, jag ser lidande bland mina systrar
Medan patriarkatet vi lever i bara fortsätter tiga o hyckla



U-världens kvinnor...

Dede tar till ord och skriker ut till alla politiker som bör lyssna
Hur fan kan man tillåta att världen ser på när flickor könstympas!?
Till alla passiva medmänniskor - det är ni som står för tystnad
När ni alla borde höja rösten för alla kvinnor som är förtryckta!
O till er som vill tysta min röst, jag tänker skrika ännu högre
Det här är ingen politisk fråga vare sig du är vänster - höger
Det här är en fråga som berör alla precis som allt skit i världen
Hur kan ni tillåta det hända om ni nu predikar för lika värde!?
Till kvinnor som sitter bakom galler och väntar på frihetens nycklar...
Jag tänker låsa upp babylons fängsel och befria mina systrar!



För det är världen det är fel på, inte dig...

Jag har mött kvinnor som skär sina armar
Och har tårar för tusen hav och det berör mig riktigt
De lever desillusionerade med destruktiva tankar
För trots size zero anser de sig ändå vara överviktig...


Oh jag har mött kvinnor utan självförtroende som tappat tron på sig själva
De har aldrig fått den kärlek deras hjärta behövde
För ingen av dem har känt hur det är att bli älskad
Utan ständigt levt med ångest, vemod och smärta i bröstet...


Jag har mött kvinnor som är nedbrutna och förföljda...
Och som tvingas tillbaka till sitt hemland...
Och vet du vad, det gör mig jävligt förundrad...
Att de skickas tillbaks i förtryck trots att de lärt sig svenska...


Men kvinna res dig igen för du är självständig och fri...
Det är inget som är fel på dig utan vår världs syndrom...
Det är patriarkatets kvinnosyn och ideal som förstört ditt liv
Så revolutionera dig själv och världen för att läka din själs symtom...


Du är det vackraste i världen, jag kan skrika det till hela världen
Och säga det till dig i en evighet tills du vet det i ditt hjärta
Oh trots mörka moln kommer det en dag av ljus och mera glädje
I en värld utan kritierier kommer vi förstå innebörden av ordet älska...




Revolutionera dig själv. För att revolutionera världen.
Vi kan förändra.

Låt ingen säga dig nått annat.
Du är vacker, självständig och fri.


Vi blir alla fria om vi ser världen för vad den är.
Om vi krossar de stereotypa skalen.
Krossar patriarkatet.
Krossar ditt handfängsel.
De påklistrade leendet.
Let's get free!


Kärlek till mina systrar!

Lots Of Love
Truly Yours.
/ - D.Dede ♥

400 dagar.




400 dagar.






Snart 400 dagar utan Matilda.

Det kan ta tid för mig att skriva men det är för att jag är ett väldigt känsligt läge just nu.

Men det kommer upp saker här och jag kommer aldrig svika alla underbara läsare som följt mig så länge.
Jag kommer även ha en omröstning när och var och hur om hur jag ska bli offentlig.

Jag önskar berätta mer om det som hänt mellan mig och Matilda, men det tar vi en annan dag.
Det enda jag vill är att hon ska tillfriskna och bli lycklig och det gör ont i mig och har gjort det, de senaste 400 dagarna...

Det känns som att det är mitt fel.

400 dagar...

Förstår ni vad jag gått igenom?

Men ändå har jag lyckats kämpa mig upp och nått och skapat mina drömmar på egen hand.

Mitt hjärta har ont men jag blir bättre för varje dag.

Ni kan få smygläsa 6 rader av en lång text.


"Dimmig terräng. Minnes det än.
Ångestförlamad. Förblindad av sorg i en säng.
Hörde min älskades röst. O jag kämpa mig upp.

Längtan och törst. Ensam men störst.
Glöden väcktes även när tårar fälldes apatiskt.
O jag är tillbaka nu. Starkare än jag någonsin varit." ♥

Kärlek&Fred
Truly Yours
- D. ♥