Den svarta och vita riddaren.

 
 
 
      Den svarta och vita riddaren.



Vad gör en man...

Om han är redo...

Att förlora allt...

För att förvandlas...

Han skriver till hela världen och försöker fånga och definera varje ord och känsla inom sig tills han dör...

För att världen ska förstå varför han var tvungen att gå ensam. Och ta strider ingen förstod. Varför en man väljer att springa som en sårad vildhäst genom taggbuskar. Och aldrig vill stanna.

Det är svårt att tämja en sårad vildhäst. Det är svårt att få den att stanna och lägga sig till ro.

Den älskar som få, men är så oerhört oerhört svår att tämja.

I mitt hjärta vet jag, att bara en Gudinna kan tämja och fånga en vildhäst.

Men jag vet inte vem hon är.

Nu när jag kommit tillbaka hem.

Så vill folk veta varför jag gick?

Vad var det du gjorde?

Det finns saker jag aldrig kan förklara. Hur många ord jag än skriver. Därför tänker jag inte förklara eller försvara mig mer. Men jag tänker alltid skriva mina känslor från min själ...

Jag är den svarta och vita riddaren.

Jag är en spirituell själ uppväxt i en materialistisk kapitalistisk värld. Jag vet inte vem min mamma och pappa är. Det enda jag vet är att jag har något i min själ från dem som aldrig kan tas ifrån mig...

Jag önskar jag en dag fick veta vem min mamma och pappa är. Jag känner oerhört starkt för min mamma. Och i min själ känner jag att nånting hände. Och ingen vet varför.

Jag vet inte vart min mamma är. De säger att det är omöjligt att hitta henne. Det finns inga spår. Att jag måste ge upp och att hon kan vara död.

Det övernaturliga i allt det här, är att jag. Jag minns saker. Jag minns så mycket. Och jag har försökt rationalisera mig själv, och försökt hitta logiska förklaringar.

Jag vet vad jag valt. Jag vet varför jag "kom hit". Jag minns mina tidigare liv. Jag minns till och med innan jag föddes och kom hit.





Jag fick en annan mamma och pappa. Och jag kom hit. Jag var en skildring av två världar. Bokstavligen. Spirituellaste landet i världen, och nykommen till västvärlden.

Jag var en blandning av två världar på så många sätt. Jag var egentligen bara en föräldrarlös pojke från ett barnhem från ingenstans. Med så mycket, så mycket, så mycket i mitt hjärta. Så mycket jag visste, så mycket jag förstod.

Men jag vågade inte dela med mig allt jag visste i mitt hjärta.

Jag blev en stereotyp i samhället. Fotbollspelare, lagkapten. Lovande. "Han har det där lilla extra". Och jag frågade mig många gånger varför jag var älskad. Älskar de verkligen den jag är? Eller den stereotypa rollen jag har i samhället?

Mitt hjärta gick sönder. Det här var inte jag. När jag såg världen. Så gick mitt hjärta sönder. Jag bröts ner sakta. Jag ville inte representera en kapitalistisk värld, en materialistisk värld. Jag behöver göra något mer.

För det är galet, att vi lever i en värld där folk tjänar miljoner på menlösa saker, medan vi har sjuksköterskor, brandmän, vårditrädande som sliter och kämpar och hjälper de svaga, fattiga och sjuka. Och får ingenting.

Det är inte rättvist.

Världen är inte rättvis.

Och även om jag inte förstod allt då. Varför jag bröts ner. För jag ville ju uppnå saker. Göra mina föräldrar stolta. Så gick jag igenom en enorm förvandling.

Och jag förstod att min essens det jag är kan bli stigmatiserad, generaliserat, kategoriserat. Även fast det inte finns ord som kan förklara allt.

Jag var en av alla andra killlar utåt sett. Fotbollspelare, bra betyg, vänner, och festa på helgerna. Det var det som var livet. Fast jag började skriva så många nätter för inom mig var det en känslostorm.

Varför en känslostorm?

För jag ville förändra världen...

Jag kom inte hit för att bli en del av den. Jag kom hit för att förändra den.

Men i en jantelagsvärld. Är det svårt att lysa. Man tonar ner sig själv för att "översittarna, de rationella stereotyperna" har sin världsbild klar redan. Man anpassar sig. Man vill inte sticka ut. Man blir en av alla andra.

Fast att vara en del av normen i en galen värld, är bara galet.

"Allt är fint, allt är bra." 26 000 barn svälter ihjäl varje dag. "Men vad ska jag ha till lunchlådan i morgon?" Så sjukt. Vi lever i en kapitalistisk och materialistisk värld som behöver förändring.

Därför var jag tvungen att förändras. Att inte gå den enkla vägen och festat med grabbarna. Strulat med massa tjejer på krogen. Och tjänat pengar på en stereotyp roll. I en materialisk värld. Spelat min stereotypa roll. För vet ni vad, det har aldrig varit jag :)

Det var därför Matilda älska mig.

Matilda.

Hon såg striderna jag tagit. Hon älskade mina ögon. Hon älskade mina texter. Hon älskade mig.

Till och med när jag gick sa hon att det var det "vackraste jag kunde göra".

Hon skrev med att hon kunde gråta av hur vackert det allt det här var.

Jag krossade Matildas hjärta och gick.

För jag vet att jag inte var klar.

Jag var den svarta och vita riddaren.

Jag var tvungen att förvandlas till något bortom det.

Jag hade positiva drag både från den spirituella världen och den materialistiska världen. Så oerhört många fina drag. Men om jag verkligen ska förvandlas till något bortom allt det här, måste jag spränga dualismens gräns. Och finslipa min själ och mina drag så jag kan bli den jag innerst inne är. Och det är det den här resan gick ut på.

Det är svårt att förvandlas när man växt upp i en materialistisk och kapitalistisk värld. Det är svårt att hitta "hem". Det är svårt att förvandlas. För det tar tid.

Det tar tårar, smärta och tid. Speciellt tid, och det var nog de svåraste att lära mig tålamod. Matilda hade sånt tålamod, jag hade mer uthållighet. En otrolig uthållighet. Fast min mor sa att uthållighet och tålamod går hand i hand och jag har tränat oerhört nu i över 1000 dagar och nätter. Jag trodde ibland att jag aldrig skulle komma tillbaka. Fast man kan inte förgöra något oövervinnerligt i bröstet.

De här 1000 dagarna och nätterna av en förvandling.

För att bli den bästa man jag kan bli.

För en kvinna jag inte vem det är, för en värld som inte förstår, och för föräldrar jag inte känner till.

Men jag litar på det jag känt, och följer mitt hjärtas röst.


För jag vill inte ha tusen kvinnor, tusen hus, och tusen bilar.

Jag behöver en förändring av denna värld....


Oh min väg är inte den enda vägen. Men det är en väg jag vill gå...

I mitt hjärta vill jag 3 saker.

Jag vill hitta mina föräldrar, min mamma och pappa, o hitta Girlie och förändra världen.

Och om jag bara fick välja en sak.

Skulle det vara att förändra världen.

Ibland undrar jag om någon kommer förstå vad mina ögon är gjorda av...

Jag är ledsen att jag var tvungen att göra det...

Men jag hade gjort det igen om jag hade samma val...

Förlåt Matilda...

Kommer du nånsin förstå...

Kärlek,
D.


"Han kom; från en värld där tårarna for...
Där svälten och plågorna log...
Där hans; frågande mor; fäller tårar längs kinden...
För hon har aldrig sett han men ropar i vinden...

Älskande... Bedårande... Förlåtande ord...
Han blev; gift med kärlek... O förlovad med mod...
 
O han får; aldrig ge upp sitt löfte, aldrig, glömma bort vad som ingraverats i bröstet.
Bli en röst för de röstlösa. En tröst för de tröstlösa.

Se till att de svaga o fattiga reser sig upp. Att världen. Förenar sin röst.
För jag kan inte se på; en värld; där kvinnor och barn stenas till döds.
Jag; behöver förändring. Vi; behöver förändring.
Hat är bara brist på ljus. Men all kärlek är oändlig. All kärlek är oändlig."


 
Postat av: moaaa

Jag har aldrig sett någon som är så vacker med så mycket känslor, aldrig sett nått liknande. Du berör! taack tack för att du finns <3

2013-11-25 @ 10:13:26
Postat av: sandra

Du är så himla fin. <3

2013-11-26 @ 08:39:34
URL: http://www.sandrawww.blogg.se
Postat av: madde

du är så fin så fin!!! (: blir galen på dig!! så himla ädelt o fint gjort gaaaah!!! <3 fortsätt, fortsätt! du är stark o vackrast i mina ögon. du har gjort mig till en bättre person bara genom att följa din blogg har jag förändrats jättemycket, det säger mina vänner med! taack Dede <3

2013-11-26 @ 19:20:25
Postat av: madde

du är så fin så fin!!! (: blir galen på dig!! så himla ädelt o fint gjort gaaaah!!! <3 fortsätt, fortsätt! du är stark o vackrast i mina ögon. du har gjort mig till en bättre person bara genom att följa din blogg har jag förändrats jättemycket, det säger mina vänner med! taack Dede <3

2013-11-26 @ 19:20:33
Postat av: kanskegirlie

<3333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333

2013-11-27 @ 13:12:11
Postat av: kanskegirlie

<3333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333

2013-11-27 @ 13:12:16
Postat av: kanskegirlie

att vara ensam i 1000 dagar. du är så magisk i mina ögon. jag förstår fortfarande inte hur en kille som du ens kan finnas.

du är så vacker.

2013-11-27 @ 13:12:52
Postat av: Anonym

så du har övergett matilda?? så matilda är inte girlie?? svara taaaaaaaaaacck!!

2013-11-28 @ 08:21:00
Postat av: Anonym

dede kan du svara?? du behöver svara snabbare. jag vill bara veta nu om hon är det eller inte?? tycker det aldrig framstår. men hon kan ju inte vara det då du lämnat henne?? så vem är den riktiga girlie?? har matilda bara ljugit?? skriv vem som är girlie nuuuuuuuuuuuuuuuuuu!!!

2013-11-28 @ 08:23:06
Postat av: sanna j.

jättefina bilder&jättefina texter! (: följer dig på bloglovin nu!

2013-11-28 @ 09:47:49
Postat av: Anonym

Om du läser det här, glöm inte hur otrolig, vacker och speciell du är. Du är mer älskad än du någonsin kan ana. Du förtjänar all världens lycka. Och när du du uppnår ditt innersta hjärtas essens och själs syften kan ingenting i denna värld stoppa dig.

2013-12-02 @ 11:07:53

Hey! Jag försöker svara alla mina otroligt fina läsare men pga tidsbrist hinner jag inte alltid svara. Det går även fint maila mig, om vad som helst till, dede.blogg@live.se - där svarar jag nästan alla läsare så fort jag hinner. All energi och lycka till dig! Bless you so much! Lots of Love, Truly Yours, D.


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: