Enorma förändringar. Allt kommer förändras nu.

 



- - Enorma förändringar.

Allt kommer förändras nu.



Hey alla kära underbara läsare!

Det har gått fint. Det har skett enorma förändringar och jag har ett mål just nu. Jag kommer gå ut med det snart på bloggen inför alla.

Jag kommer även gå ut med den mest otroligaste saken någonsin på bloggen - vilket ni alla vet redan vad det är. Så det kommer ske en ganska otrolig sak snart.

Jag kommer även ta upp ett inlägg om kärlek/sex/relationer - eftersom det är så förvrängt och diffust idag, och det är något som alla på jorden har haft problem med eller har problem med.

Det är därför jag arbetat med mig själv i över 1000 dagar, för att skapa något i mitt bröst som är större än "jordisk kärlek". För vem vill älska jordiskt? Drama, intriger, bråk, otrohet. Det läser vi överallt i tidningar och hör med våra vänner. Alla försöker dock spela en stereotyp teater, men är oftast olyckliga i relationer.

Så jag kommer ta upp vad jag gjort under dessa 1000 dagar. För att skapa och forma mig till den bästa man jag kunde bli. Och jag kom på en sak som kan förändra allt.

Jag tror vi alla behöver hitta hem, jag tror vi alla drömmer om nånting mer.

Och om världen ska förändras, måste vi alla börja våga ta våra strider, och bygga en inre styrka. En styrka som inte får byggas utifrån andra eller yttre omständigheter. Men något du behöver bygga själv. Du behöver bara våga göra det.

Ditt liv kan förändras bortom allt du nånsin drömt om.

Och den tiden är inne nu!

Är du redo?

Much Love&Bless you!
/ - D.



En man är på väg tillbaka hem.


 
- En man är på väg tillbaka hem.


Oh gud! =D

Så underbart att skriva här igen! =D

Efter 6 långa otroliga månader.

Jag lämnade allt. Jag åkte iväg och jag kommer fortsätta resa och åka iväg över alla världens 7 hav. Mitt hjärta är inte menat att vara en stereotyp robot i västvärlden det är därför jag måste följa mitt hjärta.

Allt det övernaturliga har med varit en process. Att förstå och acceptera att jag har fått nånting från mina riktiga föräldrar, som ingen vet vem de är. Det är otroligt mystiskt alltihopa och det finns inga svar.

Jag vill förstå varför. Jag vill veta. Men jag har inga svar.

Men jag har tusen saker att berätta för er.

Och jag kommer berätta det snart.

Det finns en anledning varför jag inte kan skriva på ett tag nu, och jag vill inte oroa er.

Men jag har saker jag måste ordna och ni får lita på mig från hjärtat.

Jag hoppas jag kommer tillbaka och att ingenting händer mig...


Much Love!
/ - D.


Gammal låt från mig! Kommer ni ihåg när jag flowade här på bloggen? Det var otroligt.
Jag har med gjort ny musik med vacker lyrik som jag hoppas jag kan spela in snart.

Intervju med D.Dede och läsarfrågor!



 
 
 
Dedeprivat är slut.



Hey alla!

Det är slut. It's the end. Dedeprivat finns inte mer.

Tyvärr så lämnar jag er nu. Jag vet inte hur länge och om jag nånsin kommer tillbaka eller vad som händer nu.

Men jag måste iväg på mina äventyr nu. Jag måste försöka hitta mina riktiga föräldrar, och jag måste försöka lösa allt det övernaturliga som hänt.

Allt jag nånsin skrivit här har alltid varit från hjärtat. Jag förstår inte allt ännu, men jag försöker hitta svar. Varför allt blivit som de blivit.

Och det har varit en lång resa, och de senaste 7 åren har jag skrivit bloggen och jag har förändrats så mycket. Jag har växt och utvecklats hela tiden. O ja vill låta allt stå kvar för de representer hela min utvecklingsprocess. Förut när jag var lite yngre så var jag mer flummig och dissade många bloggerskor, och jag var lite "over the top" ibland men det är ju så man är när man är yngre, för vi är ju alla i en ständig utvecklingsprocess.

Alla vet, att jag försöker bara bli den bästa man jag kan bli...

O alla dessa känslor, när alla sett djupet av mig, att få visa den sidan för er...jag är så tacksam...

Att alla på något sätt ändå fått se mitt "riktiga jag" när jag öppnar och skriver mina känslor...

Det har varit allt annat än enkelt...

Att gå från min stereotypa värld som fotbollspelare och lagkapten och gå igenom denna otroliga förändring...


Det känns som jag hela tiden slitit av mitt stereotypa skal och bara förvandlats, och oj vad de kostat mig, både vänner och livskamrater...

Men jag ångrar ingenting, för jag vet att det finns ett högre syfte, i alla motgångar, i alla tårar, alla sorger och alla strider vi alla tar...

Min dröm har alltid varit 3 saker, det är att förändra världen, hitta mina föräldrar och Girlie...

Jag kanske aldrig kommer lyckas med det...

Men gud vet att jag kommer göra allt för att förvandlas o kämpa för det...

Ibland har jag känt mig som en vålnad...som en skepnad...

Och att bara Girlies kärlek kan befria mig...

Men hur ska jag nånsin hitta henne?

Det är 3,5 miljarder kvinnor på den här jorden, men det känns aldrig som någon kvinna räcker till...

Jag vill ha nånting som är bortom allt de här jordiska...

Men om jag kommer tillbaka...

Om ja nånsin kommer tillbaka...

Om ingenting händer mig...

Så lovar jag...att jag ska försöka förändra allt...

Det är bara att min styrka är inte vad den en gång var...

Jag är inte lika stark längre...

För mycket har hänt som ni läst om...

Men jag vet att jag behöver hitta essensen...

Och om jag hittar den så kan allting förändras...

Men utan kärlek är det svårt att kämpa...

För det har känts så ensamt, all denna oförståelse, för allt jag försöker bli...

De enda som nånsin förstått mig är alla ni tusentals läsare genom åren...

Jag kan inte vara den jag vill vara i den här världen...

Trots att det är allt jag vill...

Att bli offentlig...

Att visa att det här är jag...

...Gud vad jag skriver...

Men det känns aldrig som jag kan få ut den känslan jag vill beskriva...

Det obeskrivliga...men jag hoppas ni allafall känt den känslan när ni läst...

Men det är slut nu...

Det är slut...

Jag lämnar nu...

Jag är borta nu...

/ - D.







Det sista från D.

 
 
D.Dede intervju och läsarfrågor!


Hej Dede! :) Så nu MÅSTE jag fråga efter allt som hänt, hur är det med dig?
- Jag mår fint. Allt börjar landa och jag är på bättringsväg. Det har varit så otroligt turbulent de senaste 1000 dagarna, men jag visste med att jag var tvungen att göra det här för att skapa det absolut bästa inom mig och till allt jag önskat att bli.

Vad har du gjort nu för att landa och komma ner i varv?
- Jag har åkt på landet till min mor och far. Och jag har varit med hela familjen. Och sen har jag plockat ved, fjällat fisk och arbetat o hjälpt till en del så jag känner att min styrka har kommit tillbaka nu.

Jag förstår inte hur du orkade 1000 dagar, vad är det som drivit dig så mycket till att våga göra det här framförallt?
- När världen förändrades till en kapitalistisk stereotyp värld. Så kände mitt hjärta att det här är ingen värld jag kan stå för. Jag valde att lämna allt. Jag vill inte falla i ett materialistisk gap och sälja ut min själ och bli en del av denna värld. Jag kom hit för att förändra världen, inte bli en del av den. Så jag var tvungen att lämna alla.

Det ger mig gåshud.. Men vad var det som fick dig att orka så länge?
- Jag tror orken kommer ifrån att det finns något i ens själ, och jag vet att den finns i alla, som vägrar ge upp. Inom mig så tänds som en en gnistra i de mest svåraste stunder när jag tror att orken är slut och jag har inget mer att ge, det är då den tänds en gnistra i mitt bröst o den syns i mina ögon. Det är oerhört svårt att förklara men det är något oövervinnerligt och jag vet inte vad det är. Men jag kallar den "essensen". Det glimmrar till inne i bröstet. Och jag vill att alla läsare ska förstå, att den känslan finns i alla. Den finns inte i bara i några speciella av oss. Den finns i varje själ.

Det är en av många saker som inspirerar med dig och bloggen. Du ingjuter självförtroende i allt och alla och säger att alla har det inom sig. Men hur gör man får att nå dit så att säga?
- Mycket bra fråga! :) Men jag tror definitivt en sak - det är att vi alla förändras över tid. Hur var vi för 5 år sen? Har vi förändrats något som människa än vad vi var för 5 år sen? Det är klart vi har. Vi förändras hela tiden, det är det evolutionen går ut på. Det går framåt, även när vi går neråt. Vi förändras allihopa. Jag själv har läst en del gamla blogginlägg här för flera år sen och jag kan bara skratta lite hur jag var då :) Men det är ju de vi är, vi är under en förändringsprocess, olika långt gångna och allt vi behöver är att fortsätta se vart det tar oss. Det kommer ta oss hem :) Så vi kommer alla hem en dag.


 

 Alla vill ju att du ska bli offentlig!  Du har haft läsarträffar och många läsare vill ju att du ska ha det igen och oftare! Har du bestämt dig nått?
- Det här är det svåraste av allt. Glöm de 1000 dagarna, glöm alla strider jag någonsin tagit mig igenom. Men det här är den största striden av allt. Att våga bli offentlig med allt det här. Det är så många olika aspekter. Det är hur kommer samhället agera? Hur kommer mina föräldrar reagera, mina lagkamrater, bekanta, ja alla? Vad kommer alla att säga? Jag älskar att ha träffat många av mina läsare. Men jag vet inte om jag någonsin kan bli offentlig. O jag har frågat mig med, ska jag bli offentlig eller ska jag kämpa bakom kulisserna? Och jag har märkt att jag är splittrad.

Men hur känns det att ha påverkat 100 000-tals människor genom åren utan att ta cred för det du gjort och att ingen kanske får veta det?
- Jag tror jag skrivit det förut. Att glöm fame, pengar, och allting annat. Jag vill förändra världen. O jag tror alla har den drömmen i hjärtat, att sluta sig samman, och göra något overkligt stort. Att förändra allt, för alltid. Jag vet att denna dröm finns i varje själ. För vi har alla en dröm att vara lyckliga, att se våra nära och kära lyckliga o världen kring oss. Det behövs inget mer än det för mig för att bli lycklig, att se folk vara lyckliga. Det är den största gåvan jag kan få.

Det är verkligen så fint. Men ska du bli offentlig eller inte?
- Wow haha du ger dig inte? :) Jag tror jag kommer bli det. Men det jag menar att det spelar ingen roll. Om jag är en maskerad hjälte som ingen ser, eller om jag tar i mot strålkastarna. Jag vill bara förändra världen, och jag kommer göra det som krävs för att göra det. Om det betyder offentligt, absolut. Men jag behöver verkligen fullt stöd. För det är svårt att lämna all "trygghet" och gå ut där i den stora världen, från min stereotyp som fotbollspelare och lagkapten, till allt det här själsliga och spirituella som är inom mig.

Jag hoppas verkligen du blir det! O alla läsare stöttar dig fullt ut! Tack för intervjun Dede!
- Tack själv gumman!


Alla era läsarfrågor svaras på idag med och uppdateras snart!



 
 


Läsarnas frågor till D.Dede

Tack för alla fina frågor! Det blev 100-tals frågor och jag kan inte besvara alla utan tar ut ett axplock.

Heej Dede! Vilken musik lyssnar du mest?
- Jag lyssnar på det mesta faktiskt, jag har fått en sån otrolig salig blandning av smak. Och jag lyssnar på allt som inspirerar, berör och ger nånting till själen. Så jag har otroligt bred musiksmak.

Vad är din favoritmat?
- Jag älskar allt mamma lagar, och jag har börjat äta quinoa och det är riktigt god. Utöver det älskar jag god näringsrik ekologisk mat. O sen älskar jag hallondryck och jordgubbar woho =D

Är du singel?
- Nej =D Jag väntar bara på Girlie.

När fick du din första puss?
- Wow, de var nog första gången på förskola, jag var typ 6 år. Det var första dagen på lekis och det var en tjej på 6 år som hette Maria, hon tog tag i min hand första gången jag klev in, när dan började närma sig sitt slut och min pappa hämtade mig gav hon mig en puss. Haha, yeeh..

Är du kär?
- Alltid =D

Hur många syskon har du?
- En syster, Mia.

Myskväll eller utekväll?
- De bästa är en blandning! Jag älskar att vara ute i stjärnhimlen. O prata, flowa, och sjunga och sen kan man gå hem och ha världens myskväll med underbar mat och mys! Men jag älskar, älskar att bara prata, busa, skratta och sen ha lite kuddkrig me haha ;D yeeh!

Vilken årstid gillar du bäst?
- Jag tycker om sommar och sol, men också vinter och snö. Men om jag inte fick välja nån utan av de vanligaste så skulle de vara just nu, när vårsolen kommer fram och värmen och allt börjar växa och blomstra ut. Det är vackert.

Har du något husdjur?
- Missan/Ruffy min kattunge - Sååå sööt =D Hon sover alltid på min arm och mitt bröst.

Ifall du var en tjej vilken tjej skulle du vara då?
- Oj! Grymt bra fråga. Hmm..jag tror jag skulle vara en blandning av Christina Aguilera, Kajsa Bergqvist och Alicia Keys.  Christina Aguilera som är artisten i mig och allt de kreativa, och sen Kajsa Bergqvist som jag ser som en oerhört sympatisk, måldrivande o sportig tjej, och sen Alicia Keys som har det där mer innerligt djupa o själsliga. Jag tror jag hade varit en blandning av de 3 om jag vore en kvinna i nästa liv då =D

 
 
Vad sover du i?
Boxershorts eller något mer om de blivit kallt.

Hur känns det efter flytten till Stockholm?
En otrolig start att flytta till huvudstaden. Allt var otroligt spännande och jag trivs bra här. Det är även bara 100 meter från sjö och natur så det är underbart. Det ligger nästan vid solsidan och jag kanske får börja jogga där lite mer haha ;D

Vad har du för klädstil?
Jag har nog väldigt modern klädstil. På jobbet så har jag ju liter mer strikt dresscode men annars privat vill jag vara mer naturlig o mer modern, jeans och lite mer modern klädstil och gärna accessoarer till.

Har du varit otrogen nångång mot din flickvän?
Nej.

Favoritlåt just nu?
- Two steps from hell - Protectors of the earth.

Vilket var ditt favoritämne i skolan?
Jag gillade inte skolan så mycket, jag spelade mest bara fotboll haha.

Röker du?
- Nej

Snusar du?
- Nej

Dricker du?
- Nej

Har du varit hög nångång? Typ rökt gräs?
- Ja

Big Brother eller Paradise Hotel?
- Inget.

Vilka personer älskar du mest?
- Alla förtjänar kärlek.

Vilka personer hatar du mest?
- Jag hatar ingen, men jag tycker illa om alla sorters orättvisor och krig.

Vem pratade du senast med?
Mamma

Om du fick välja vem som helst att träffa, vem skulle det vara?
- Mina riktiga föräldrar en vacker dag...

Är du religös?
- Nej.

Tror du på Gud?
- Ja.

Är du politisk?
- Ja fast inte i något enskilt parti utanför mänskliga rättigheter, men jag anser inte att det är politik utan sunt förnuft.

Är du feminist?
- Ja.

Vad tycker du om djurens rättigheter?
- Jag stöttar djurens rätt och är med i amnesty.

Vad tycker du om homosexuella äktenskap?
- Det finns inget som heter det, utan det är bara ett äktenskap som ska vara så självklart. Om folk inte får älska vem de vill villkorslöst så säger det en hel del om världen vi lever i. Se denna video, vi måste sluta förtrycka kärlek. Det är sjukt att en del av mänskligheten inte kan respektera kärlek melllan två individer.




Vilken kändis skulle du vilja vara med?
- Ingen speciell.

Vad är ditt livs största ögonblick?
- När jag gjorde 6 mål i en final. Men det är bara på fotbollsplan. Privat så väntar jag på mitt livs största ögonblick. So still waiting on that...

Vilket stjärntecken har du?
Fisk

Din bästa egenskap?
Viljan

Din sämsta egenskap?
Glömsk

De roligaste mejlet du fått eller kommentaren?
Jag får hysteriska mejl på allt som har "De, de och d" bokstäver med sig. "Hur är de?" De blir ju lixom menat på 2 sätt. "Varför de?". Osv. Jag kallas ju allt D, De, d, de, det, den. Dede =D

Hahaha fick höra de här skämtet av en tjej som skrev ihop en historia:
Det gick en söt tjej på stan med sin mamma och skulle köpa julklappar. Helt plötsligt utbrister hon: Jag vill ha de, de och de! Mamman sa: Du kan inte bara peka och säga att du ska få de, de och de. De funkar inte så. Flickan: Hur funkar de då? Mamma: Man frågar de först. Flickan: Kan jag få De i julklapp?  De hörde allt och kom till platsen och svara: Klart du får de!  O flickan sa: Jag Deundrar dig, Du är Den FinasDe."

Men ja haha får en del hysteriska mejl, och en del ligger under kategorin "Veckans kommentarer".


Vem är du i Twillight? Edward eller Jacob?
- Jag tror jag skulle ha lite av bådas egenskaper. Så jag skulle nog säga båda.

Vilka hiphop artister har inspirerat dig mest?
Massor. Men de 3 mest påtagliga influenserna är Eminem (rimschema, kreativitet o flow, jag kan dock inte lyssna på något nu eftersom han tappat de senaste 8 åren helt) DMX(hans otroliga djupa sätt att skriva och flowa ut sina texter om alla sina upplevelser) och Immortal Technique(Han säger sanningen, politiskt stenhård, och är så kunskapsmässigt och lyriskt begåvad och en sann hjälte som står upp för folket). Men det är som sagt massor som influerat mig. Men dessa 3 är jag nog en blandning av.

Favoritskådisar?
Will Smith, Liam Neeson, Leonardo Di Craprio, Denzel Washington, Jim Carey.

Favoritfilmer?
V for Vendetta, Seven Pounds, 10 000 BC, är nog topp 3, men har sett många bra. Älskar filmer som höjer medvetandet och ger något extra.

Vilka är dina förebilder?
Edgar Cayce, Rosa Parks, Mahatma Ghandi, Michio Kaku, Deepak Chopra, Eckert Tolle, Albert Einstein, Jaques Fresco, Tom Campbell, Ken Wilber, Carl Sagan, Moder Theresa m.fl Alla som på något sätt hjälpt mänskligheten framåt och bidrar något positivt till den här världen.

Spelar du fotboll än och kommer det läsare på matcherna?
Nej jag spelar inte nu, och förut så kom det en del.

Varför respekterar inte folk dig o går hem till dig? Jag blir så trött på alla fjortisar som totalt kära i dig  och älskar dig sååååå mycket och inte ens låter dig vara i fred.
- Jag önskar att folk kunde se det så med, att mitt privatliv borde respekteras mer. Men tills den dagen jag blir offentlig så tror jag mitt privatliv kommer respekteras ännu mindre. Jag tycker inte man ska se det så att de är jobbigt med de tjejerna, utan man får se det positivt, att de lär sig något och får en god förebild. Så jag försöker se det positivt även fast det kan bli överväldigande ibland.

Är du ihop med Nath? Hon på den bilden som visades när ni prata?
Nej det här var ett av våra sista samtal innan jag lämnade alla. Hon är en jättebra tjej. Men jag behövde vara i fred, och det var otroligt smärtsamt att berätta för alla att jag behövde vara själv sen.

 

Hur är det mellan dig och Matilda?
- Jag har lämnat det bakom mig och växt ifrån det. Alla vet redan om historien om att jag behövde ta mina strider själv. Så när man tittar tillbaka på allt så ser man bara 3 saker, en ung man som behövde vara i fred och ta sina strider själv, och som kämpade ensam i över 1000 dagar, för att bli den bästa man han kunde bli. Hon sa att det var det vackraste jag kunde göra. Men hon förstod inte min historiska kontext, eftersom hon inte har haft samma uppväxt. Så ingenting är på mina axlar, det vilar på henne eftersom hon inte kunnat försonats och det speglar hennes inre vad hon blev för människa till slut. Vi kan ju inte ifrågasätta varför det inte är fred i världen?  Ifall hon själv inte kan försonas med någon hon älska? Hon såg mig som hennes hjälte, men jag kunde inte ge henne mitt hjärta. O nu förstår jag varför. Det var för att det saknades något, de innerliga, bedårande, gnistrande, förlåtande och läkande. Det är något hon saknar. Det är därför jag inte kunde älska henne. O nu försonas hon inte, eftersom jag blev mannen hon aldrig fick o som hon inte lyckades fånga...

Men jag känner mig otroligt befriad =D För jag vet att allt ligger i hennes inre brister...

Vem tror du Girlie är? Är det inte svårt att inte lixom vara med någon kvinna så länge?
- Jag vet inte vem Girlie är, allt är så diffust, men jag tänker inte mer på det utan koncentrerar på mig själv, men det kommer nästan vara overkligt att hitta henne. Jag har ju allt att vinna nu och det kommer vara helt otroligt den dagen vi träffas. Det kommer skapa något oövervinnerligt i mig, och jag tror nästan stjärnorna kommer explodera när jag snuddar hennes läppar för första gången... Vem denna otroligt vackra kvinna är vet jag inte, men jag vet att hon kommer uppskatta att jag gjort denna otroliga resa. Jag vill ju bara att hon ska bli den lyckligaste kvinnan i världen, o jag vill ge henne allt hon nånsin drömt om.

Vad har du för planer nu för 2014 och framåt?
- Allt kommer hända, tänk hur allt bara växt och växt och växt hela tiden. Det är otroligt. Jag vill bara bli den bästa man jag kan bli och förändra världen. Det kan ingen negativitet, cynism eller ondska nånsin ta ifrån mig. Det har varit oerhört svårt att förvandlas till den man vill vara i en värld som säger hur man ska vara, vad man ska göra. Jag tror alla känner igen sig i min förvandling - för vi vill väl alla transformeras till de bästa vi kan bli, och skapa drömmar för oss själva och andra.

Så nu kommer mycket hända...

Och jag kommer lämna Dedeprivat...

För jag reser till mitt barnhem snart...

Och därför blir jag borta...

Jag har inte bestämt mig om jag ska komma tillbaka till bloggen, eller går direkt till offentligheten.

Men en sak kan jag säga - och det är att jag har så mycket kärlek till alla ni som stöttat mig på vägen =D under alla dessa otroliga år på Dedeprivat!

Vilka otroliga år de varit...


Så om eller när vi träffas i framtiden =D och ifall du läste min blogg innan min offentlighet så kommer vi ALLTID, du och jag ha ett speciellt band.

För jag beundrar alla som varit med innan och varit här...


Det säger allt om ditt hjärta, att du hittat hit och varit en del av det här, vare sig det varit precis nu, eller 1 månad, eller 5 år.

Jag är så tacksam för er alla.

Det har varit en helt otrolig resa.

Den är slut nu...

Jag är borta nu...

Om något händer mig och vi aldrig ses...

Så vill jag bara säga en sak...

Och det är att jag är så tacksam för allt...

För jag anser att varje själ jag nånsin träffat...

Bara fulländar än till den man är menad att bli...

Now I'm gone...

All kärlek,
/ - D.


- Min framtida flickäns drömegenskaper.



- En kvinnas drömegenskaper.



Hey alla otroliga läsare! =D

Så nu var det dags att posta min framtida flickväns bästa egenskaper. Det här är en kvinnas bästa drömegenskaper enligt mig och hur jag rangordnar dem.


1. Ögonen. Det absolut viktigaste av allt är ögonen hos min framtida flickvän. Det är de absolut vackraste som kan få mig att verkligen smälta för en kvinna. Det är själens spegel, jag kan se allt i ögonen, en livshistoria, känslomässigt läge, och man ser om hon verkligen har det där otroliga gnistrande vackra i sig. Det finns ingenting som slår vackra, goda, djupa, otroligt känsliga gnistrande ögon. Wow...

2. Utstrålning från hjärtat. Det andra hänger ihop lite med ögonen/själen och att det är att hon verkligen har en villkorslöshet och otrolig godhet i hjärtat, att det bara utstrålar sig i allt hon är och gör. En utstrålning från hjärtat som bara tar andan ur en, och att det bara utstrålar allt hon är. Det finns inget som är vackrare än när en kvinna kan visa sin själ, sitt hjärta, sin sårbarhet. Det är så otroligt vackert. Jag skulle kunna dö för en sån kvinna haha :)

3. Glädje&Energi! Jag älskar sånt. När man kan se glädje, livsenergin och det bara strålar runt hela henne. Det visar att hon är trygg i sig själv i den hon är, och i balans med dig själv och allt runt omkring sig i världen. En lycka som strålar ut igenom ögonen, av balans, glädje och energi. Det får mig bara att le av att tänka på det haha :)

4. Ett lugn&fridfullhet&empatiskhet&sårbarhet&trygghet. Hon behöver inte vara starkaste i världen jämt. Hon ska kunna visa sin sårbarhet, sin svaghet. Jag tror att om man kan blanda sin glädje och energi, till att visa sina djupa, sårbara och vackra sidor, det finns inget mer som kännetecknar en Gudinna än det. Jag vill se hennes vackra djupa sida när hon blir ledsen eller sårad. Jag vill att om jag skulle säga eller göra något fel, så ska hon bara titta på mig med rådjursögon som om hon nästan skär i mitt hjärta, och då måste jag säga "Gumman, förlåt, gjorde jag något dumt?"  Sen kramar jag om henne. Jag vill omfamna henne av hennes sårbarhet, av hennes godhet. Jag älskar lugn o trygghet. Inga bråk. Därför älskar jag lugna, fridfulla tjejer.

5. Hennes aura, mystik, hennes beröring, Jag tror allt det här skapar hennes otroliga utstrålning. För har man alla de här egenskaperna, då är man världens vackraste kvinna i mina ögon. För jag vill att de ska finnas något hos henne som är så obeskrivbart, som jag aldrig kan definiera. En kvinna som är utstrålar allt det, som om hon var från stjärnhimlen, och som om stjärnhimlen var i hennes ögon...

Frågan är bara hur jag ska hitta en sån här kvinna? =D Wow...haha.

Jag vet, jag har kanske för höga krav. Och jag kan inte förvänta mig att den här kvinnan ska existera. Men jag tror att grundegenskaperna finns där, och sen handlar det ju om att utvecklas och växa tillsammans. Att skapa drömmar och bli lyckliga :)




Egenskaper hon inte ska ha.




1. Dålig attityd och personlighet. Det finns inget mer som är avtändande eller får en att bara undvika dig om du har det. Jag undvikar alltid såna tjejer och jag tror det är därför jag nobbat så många tjejer.

2. Plastikopererade tjejer. Jag vill inte ha en tjej som är en systematisk puppetdocka. Även om hon har alla samhällsystematiska ideal enligt en kvinna och är "otroligt vacker" så räcker det aldrig tilll. Behöver jag verkligen säga mer? Jag vill inte att min tjej ska vara perfekt, jag vill att min tjej ska vara helt naturlig.

3.  Det kaxiga spelet. Tjejer som håller på spelar mindgames. "Du vet att du älskar mig Dede" och håller på spelar massa mindgames. Det där kaxiga spelet.  En tjej som inte kan uttrycka sin innersta vilja varför hon älskar mig och varför hon vill ha mig, utan att spela massa mindgames är inte värt min tid. Lägg ner gumman.

4. Stereotypa tjejer. Alla de där tjejerna som beter sig som robotiska puppetdockor och vill bli nya Paris Hilton.  Samma mascara, samma look, samma tv-program, årets händelse är typ att Desperate Housewifes nya säsong börjar eller att man köpte en ny chiuaua och gucci-väska. De vågar inte sticka ut mot normen eftersom det kan skada deras "popularitet". Den enda referensramen de har från kärlek är typ monologer från Sex and the City, och förstår inte att man skapa sina egna normer när det gäller sitt liv eller kärlek.

5. Inga livsmål, inget självförverkligande. Att inte ha några mål i livet eller att självförverkliga en dröm. O skapa någonting. Att våga göra saker, hitta på saker, att inte våga göra något galet, ut på äventyr, resa, flyga iväg till Hawaii, att våga göra något som är större än livet självt. Att ha en dröm att förändra allt i sitt liv, att förändra för andra, att hjälpa andra. Att våga skapa drömmar bortom denna världs gränser!

Den kvinnan som förstår allt det här, och ser världen från mina ögon, som är något bortom stjärnhimlen, som har allt det där. Jag skulle gifta mig med dig i morgon gumman haha =D Wooho!




Jag gillar när en viss person sa: "Men bli ihop med henne, hon ville ju träffa dig,hon är ju din mammas vänninas dotter, hon ser ut som en filmstjärna, som Scarlett Johansson".

Det spelar ingen roll, om det är Scarlett Johansson, Jessica Alba, Christina Aguilera, eller vem det nu är.

Jag vill inte ha någon av dem. Även om hon stod utanför min dörr och knacka på och sa: "Jag vill ha dig D."

Jag vill ha nånting bortom stjärnorna...

Jag tror att de här är så svårt för många att förstå...

Varför jag väljer bort allt det där...som alla andra killar hade valt...

Men jag vill ha en kvinna bortom stjärnorna...

Det är därför ingen kan fånga mig helt...

Men jag önskar att jag hittar henne snart...

/ - D.

Sanningen om D och de 1000 dagarna: "1111 dagar utan Girlie, utan någon alls"

 
 
 
Sanningen om D och de 1000


dagarna :


Del 3 : "1111 dagar utan Girlie,

utan någon alls"




Det har gått över 1111 dagar nu.


Vad är det som driver en man att inte vara nära en kvinna över 1000 dagar?

Vad är det som får honom att slita sig loss från en materialistisk stereotyp värld?

Vad är det som får en man att följa sina drömmar och visioner?

Vad är det som får en man att vägra ge sitt hjärta till någon förutom en enda kvinna...


När dagens kärlek är förvrängd och stereotypiserad. Så gjorde jag något jag inte förstod i början alls. Jag gjorde slut med mig själv och alla runt omkring mig.

Jag lämnade alla. Och jag trodde aldrig det skulle ta över 1000 dagar i början när jag begav mig på denna resa.

Efter alla dagar. Efter alla strider. Vad är det som gjort att de gått 1111 dagar utan att jag rört en enda kvinna? För jag älskar en kvinna som jag har i mitt hjärta.

Och jag sa nej till allt i den stereotypa världen...

Jag rörde aldrig drogerna.

Jag rörde aldrig alkoholen..

Jag rörde aldrig kvinnorna.

Jag vägrade bli som en del av mina vänner.

Jag såg när världen förändrades.

Och jag gick en annan väg.

Det kostade mig allt i den stereotypa världen. O mina föräldrar visste inte varför jag gick, och vännerna försvann, matilda sa att det var de vackraste jag kunde göra men kunde inte försonas med mig. Men jag skapade något inombords som den världen aldrig någonsin kan ta ifrån mig.

Det fanns dagar då jag ville ge upp. Då jag ville säga "Det räcker nu, varför gör jag det här ens? Jag kan ju vara "lycklig" i den stereotypa världen". När jag sa lycklig så kom jag på mig själv, jag visste jag att det kommer jag aldrig bli helt där. Jag kommer ha en stereotyp lycka bara, det tillgjorda, de robotiska, en värld mitt hjärta inte representerar.

Men det är som en vilja som driver mig inombords. Och de som finns inombords i mitt bröst kan aldrig dö eller ge upp. Det är något så oövervinnerligt, så obeskrivligt och odefinerbart men det väcker en sån styrka i mig, att jag kan strida tills mina sista andetag...

Och när dagarna gick så var det som jag vaknade till. Det var som jag vaknade upp ur en koma. Jag såg allt så tydligt, jag såg vad allt det här var och att jag inte behövde något eller någon, om de inte förstod mitt hjärta och min strävan...

Jag försöker ju bara bli den bästa man jag kan bli...

Men varför är jag är så otäjmbar? När jag kan skriva så otroliga vackra kärlekstexter om Girlie?

Hur kan jag vilja vara i fred när jag är så otroligt passionerad och romantisk?

Jag undrar om någon nånsin kan tämja mig.

Men saken är den att jag vill bli tämjd.

Men det är oerhört svårt att tämja ett sårat lejon...

För den kan klösa och såra dig djupt...

Det var därför jag behövde vara ensam...

Jag försöker bli den bästa man jag kan bli...

Världen har sårat mig och det är därför jag varit så rädd och otäjmbar...

Men jag är ändå skyldig världen mitt allt, för jag kommer alltid strida för den...

O vem som än är kvinnan i mina texter så ska jag ge henne allt hon drömt om...

O skapa nånting så overkligt, och så vackert...

O fylla henne med de obeskrivliga jag skapat..,

Och jag tror att det är så riktigt overkliga vackra sagor börjar...

När man tar sina strider själv, och aldrig ger upp...

1111 dagar...

Girlie....

/ - D.

Sanningen om D och de 1000 dagarna. När den du älskar fängslar dig känslomässigt. Del 2: "Jag var i hennes fängelse o hon ville inte försonas. "En isprinsessas fängelse."

 
 

Sanningen om D och de 1000


dagarna :


- När den du älskar

fängslar dig  känslomässigt.



Del 2: "Jag var i hennes fängelse

o hon ville inte försonas"


Hey alla!

Tack för responsen. Det var oerhört smärtsamt att skriva ut allt detta. Men jag vill stärka andra i det här med. Jag gillar inte bloggar som försöker måla upp sig perfekta med livet utåt sätt hela tiden. Jag tror på att vara ärlig, och visa sina strider, sina sorger, sina tårar, för jag tror det är de stunderna vi varit som svagast - är de som kommer göra oss starkast.

Jag vill vara ärlig. Jag vill inte måla upp nånting som inte finns. Jag vill visa exakt vad som hänt. För jag tror när vi vågar ta upp de emotionella djupa sakerna som händer i vårt liv, desto mer ser andra att man inte är ensam och man kan även hitta styrka och ord i det man behöver för att gå vidare.

Del 2 kommer snart.

Och det handlar om försoning.

Matilda sa till och med en gång när jag hade som mest ont: "Det här är bra för dig..."

När jag till och med kände att jag höll på dö av allt som hänt mellan oss...

Det var som om att om jag inte kunde ge henne mitt hjärta, så ville hon bara att jag skulle dö.

Del 2 kommer snart...




 

" - En isprinsessas fängelse..."



Det var som om jag var fängslad.


Jag kom på att mina två bojor var...

Mitt samvete... och hennes vägran att försonas...

Allt jag tänkte till slut var: "Släpp mig fri.."

Snälla du...Låt mig gå...


Det var som om jag var i ett slott. Och hon hade slängt mig in i ett fängelse. Jag kunde inte ge henne mitt hjärta. Jag la fram det på ett otroligt klumpigt sätt. Men de betyder inte att jag inte älskade henne.

Jag hade problem. Jag hade mitt förflutna. Min historiska kontext gjorde att jag kunde skriva världens vackraste kärlekstexter, men jag kunde inte älska eller ge mitt hjärta till någon.

Jag var inte kapabel till att ge någon mitt hjärta helt. Jag skrev med att jag förstår inte alla komplimanger jag får. För jag tar inte in dem. De känns aldrig ända in.

Jag vill så gärna förstå vad folk känner när de läser mina texter...

Jag vill ta in varje komplimang...

Jag vill så gärna förstå er...

Men jag har kommit på att jag skyddar mig själv...

Jag vågar inte känna kärlek. Trots att det är allt jag strävar efter. Det är därför kampen är så krävande. För det är ju två raka motsatser som kämpar mot varandra. Men jag vill verkligen ge mitt hjärta till någon...

Men det måste vara något så otroligt speciellt att jag bara blir fångad av hennes aura, hennes troliga innerlighet, ett lugn, en känsla av "wow..." jag älskar dig gumman. Något helt otroligt.

O jag försökte säga att det var något Matilda saknade, någon innerlighet, en gnistra av något av allt det här. Och jag försökte förklara det. Samtidigt ville jag inte såra henne och jag skulle sagt det tidigare. Det slutade att jag fick dåligt samvete och jag lyckades förgöra oss båda två.

Det var något som saknades i henne, och jag förstår nu med att det var hennes historiska kontext som gjorde att hon saknade det där. Precis som min historiska kontexkt gjorde att jag inte kunde ge henne mitt hjärta.

Olyckliga historiska kontexter av de förflutna...

Sånt skapar olyckliga kärlekshistorier...
 

Det var inte enkelt efteråt för oss. För mycket drömmar hade byggts upp. Att se det rasera det kan få vem som helst att falla. Det blev en oändlig kamp för oss båda, och jag sökte hennes försoning men det blev ingenting helt eftersom vi båda var sårade av det som hänt. Jag tar på mig det mest att det blev som det blev.

Det var mitt fel.


 


Men om jag inte kan ge mitt hjärta till någon betyder det inte att man inte kan försonas och gå vidare. Jag ville bli fri oavsett utgång, allt jag ville veta var sanningen om allt du sagt var sant.

Ditt hjärta brast itu och mitt med av det som hände mellan oss. Jag försökte finnas där och jag erbjöd mig till och med att åka upp till dig. Men du ville inte att jag skulle se dig i skicket du var i. Trots att du vet att jag inte behövde dig fysiskt. Att det inte spelar någon roll.


Istället hände som inte fick hända.

Du blev apatisk uppe i ditt slott. Och jag var fängslad i ditt slott.

Jag ville förändra världen. Du sa att du med ville det.


Men jag frågade mig hur kan du vilja förändra världen, om du är redo att förgöra den du älskar?

Vilken kvinna skulle vilja förgöra sin egen hjälte? Om hans största vilja är att förändra världen.

Din pappa sa att jag inte fick skriva till dig mer eller på bloggen mer. Han hotade till och med polisen. Men jag har alltid rätt att skriva sanningen. Jag har alltid rätt att skriva mina upplevelser.

Du skulle stått upp för mig, för det har alltid alla kvinnor gjort i historien, de stöttar alltid den de älskar när deras far kommer i mellan. Var det stolthet? Var du sårad? Det var jag med. Men jag var redo att försonas och gå vidare och vi bestämde till och med en dag då vi kunde tala ut.

Det som hände var hemskt.

Och det skapa ännu mer förtvivlan i mig. Samtidigt också en enorm lättnad från mina axlar. För jag förstod att det här är inte mitt fel längre. Det var du som inte kunde föronas och släppa mig fri.

För jag ville ju att vi skulle läka, försonas och gå vidare, oavsett utgång.

Jag vill inte ha dina bojor längre. Så jag tänker slita av mig dem nu.

Jag kan inte göra mer för dig.

Jag kan inte låta dig döda mig.

Jag har kämpat för kärlek. Det finns inget mer ärofyllt än det.

Men jag kan inte älska något, som saknar det innerliga, och är redo att förgöra sin egen hjälte.

För hur kan du vilja förändra världen om du är redo att förgöra någon som vill förändra världen?

Det är som du har fastnat i din värld, i total tystnad, apatiskhet, och utan medkänsla.

När ska du våga se detta? Vad du gjort?

Förstår du inte, att dina känslor, dina tårar hade befriat mig. Det finns ingenting som väcker större kraft än en kvinnas tårar. Om du kunde våga säga dina fel med, inte bara lägga allt på mig. Utan även se dina egna brister i det här. Precis som jag gjorde. När jag sa inte kunde älska just nu. Att jag har problem.

Men din egen självbild blev viktigare. Det var det inte min var, för jag visste vilka problem jag har, och jag ville möta dem ensam. Det är först när man vågar se dem man kan utvecklas.

Jag kan inte göra mer för dig.

Jag kan inte dö för att du vägrar försonas.

Du får gärna sitta uppe i ditt slott, och räkna dina smycken och diamanter.

O leva din överklassvärld. O låtsas att allt är bra. Men du måste ju gå sönder inombords av allt som hänt.

Men jag har slitit av mina bojor...jag har rymt nu...

O dina soldater kan leta överallt, men du kan aldrig fånga mig...

För du kan inte döda de som är gott i världen, för att du inte fick det du önskade...

Historien kommer komma ihåg dig för det du gjort..

Men jag förlåter dig...

O du vet, allt det materiella du behöver eller söker...som din mamma ville du skulle ha...

Det finns en sak du aldrig kan köpa eller fånga...

O det är mitt hjärta...

/  - D.

Sanningen om D och de 1000 dagarna: - Kärlek, sex, missbruk och så förkrossad. Del 1: Jag var nära att dö..."

 
 
 


Sanningen om D och de 1000

dagarna:

- Kärlek, sex,

missbruk och så förkrossad.


Del 1: "Jag var nära att dö..."






Jag var nära att dö den natten.

Mitt hjärta var inte lyckligt.

Jag var förkrossad.

Jag var försvagad.

Jag ville ge upp.

Det var en hemskt natt. O jag tänkte. Hur ska jag nånsin kunna dämpa sorgen? Vad behöver jag fylla mitt hjärta med? Frågorna ekade retoriskt.

Jag vet att många av de jag hade känt hade fastnat i missbruk. Jag vet att de fastnade i sena utkvällar, med alkohol som flöda, koks som låg uppradade, kvinnor som ville göra allt, där man kunde fly verkligheten en liten stund.

Min vän ringde mig och sa: "Haha, Daniel kom igen nu, vi drar ut nu och sen kör vi bara linan ut, haha fattar du bokstavligt?"

Jag: "Jag vill inte, det är inte det jag vill göra med mitt liv...och vi har haft det samtalet förut"

H: "Men skärp dig nu Daniel, det finns allt här, ta en tjej,  och get over it, du vet hon amanda gillar ju dig"

Jag: "Men jag vill inte...det är inte jag..."

H: "Haha, jävla tönt fan sitter du där när vi är ute och kan få mer ***** på en livstid

Jag: "Du är påverkad...låt mig vara"

H: "Va fan äre me dig? Du är fan ingen vän överhuvudtaget"

Jag: "För att jag inte vill gå ut och göra de sakerna ni gör?"

H: "Fan asså vi kan säga upp vänskapen här"

Jag: "Gör vad du vill...jag bryr mig inte, jag måste göra det jag ska göra.,.."

*klick*

Jag insåg att jag är ensam i detta. Jag insåg att det finns ingen som kommer stötta mig i det här. Det finns ingen som förstår vad jag vill. Det finns ingen som förstår vad jag vill uppnå. Och vad mina strider handlar om.

Jag var förkrossad. Min kropp hade kämpat så länge. Jag var inte den man jag en gång var.

Jag var bara en skepnad nu.

Mitt hjärta hade tagit stryk. Min kropp hade försvagade värden. Mina läkare sa att jag utvecklat en stresssjukdom som kan påverka hela min kropp och mina leder, det enda sättet är att "ta de lite lugnt". Mitt hjärta klarar inte det här annars.

Hur ska jag ta det lugnt?

När allting försvunnit. När alla drömmar försvann.

I en värld som inte förstår vad jag söker, vad jag behöver.

En kvinna som inte förståd varför jag behövde vara ensam, Matilda.

Ett sökande efter mina riktiga föräldrar, som ingen vet vilka det är.

Vem är jag egentligen?

Varför alla dessa texter?

Varför alla dessa känslor?

Vart kommer allt ifrån?

Allt de övernaturliga?

Tårarna rann. Jag är ensam. Jag är ingenting.

Låt mig bara dö gud...

Jag är inte lycklig gud...gör slut på mig bara...

Mina tårfyllda sårade ögon blickade upp mot taket...jag la mig i sängen. Kroppen har tagit så mycket stryk. Mitt hjärta kommer inte orka mer...

Jag var tvungen att skriva till Matilda...för jag vet att hon förstod en del, men inte allt av alla strider jag tog ensam...

O jag skrev. "Det känns som jag håller på dö Matilda...kan vi inte bara läka det här och gå vidare...Kan vi inte glömma kärlek? O bara försonas för allt som hänt."

I mitt hjärta visste jag med. Att jag vill klara det här ensam. Jag vill ta mina egna strider. Jag behöver förstå och jag behöver skapa det mitt hjärta önskar. Och jag hoppas att jag en dag kommer tillbaka.

Vet ni hur det känns att älska någon, och veta att man inte kan älska den just nu?

Mitt samvete slet mig i stycken...

För allt jag ville vara att gör henne lycklig, men jag kunde inte...

Det finns ingen större sorg än det...

Jag såg pillrena ligga på nattduksbordet...

Jag vet att de skulle dämpa min sorg...

Jag tog alldels för många den natten... för att dämpa smärtan i mitt bröst...

Jag var ingenting...jag var ensam...och jag kunde inte ge någon mitt hjärta alls...

Jag var sårad...jag var skadad...av allt som hänt i mitt liv...

O jag vill inte låta någon tygla mig...tämja mig...för det känns som ingen förstod vad mitt hjärta är gjort av... Det känndes som ingen hela världen förstod mig...

Tårarna rann, men de var inte bara längre tårar...

De var tröstlösa...glimmrade som om havet spegla sig i dem...

O allt jag sa för mig själv: "Jag är ingenting alls...jag är ingenting...alls...gör bara slut på mig gud om de är de du vill?"  jag...är färdig, jag är slut..."

Jag visste att. Jag var ensam. Och om dör, vill jag dö med mitt hjärta intakt och kämpandes. För den jag är, och det jag ville uppnå....

O jag sa för mig själv: "Det var två kvinnor jag ville träffa i detta liv....min mamma.... och kvinnan i mitt liv..."

De hade gått 500 dagar...

O allt jag fick fram var.
Jag är ingenting...jag är ingenting alls...men jag, jag..jag ger aldrig upp...ja ger aldrig, upp...

De sista orden innan jag somnade, fick ansträngas kämpande fram...med en djup lättande suck efter sista ordet...och jag somnade...

Jag trodde jag skulle dö den natten...

Jag vaknade av att solen lyste in genom fönstret, och jag öppnande mina ögonlock...

En dag fylld med strid av 1000 strider...

O mina första ord var: "Om jag ska dö, ska jag dö kämpandes...jag...jag ..ger aldrig upp..."

Kärlek,
D.

En stor bekännelse

 


Inga läsare under 15 år.


"En stor bekännelse" släpps 20:00

på  fredag den 28:e Februari.




Hey alla.

Som ni vet så är det en sak jag behöver berätta.

Det här kommer vara oerhört krävande men just nu kommer jag gå ut med detta offentligt på Dedeprivat..

Och jag vill helst inte att unga läsare under 15 ska läsa detta.

Jag vet att jag har många yngre läsare, och jag önskar att jag kunde sätta en åldergräns på inläggen men det kan jag inte. Så jag vill va varsam om er yngre läsare att inte läsa inlägget "En stor bekännelse" som kommer postas snart.

Det kommer förändra väldigt mycket.

Jag hoppas jag fortfarande har full stöttning av alla läsare, efter detta, ni har följt mig genom berg och dalar i flera år...

Vi har gått igenom så mycket tillsammans, och jag hoppas ni alla kommer förstå detta...

Kärlek,
Truly Yours,
D.

Kategorin om De 1000 dagarna för alla som inte förstått vad som hänt:
http://dedeprivat.blogg.se/category/de-1000-dagarna.html
 
*********************************************************

Hey alla!

Har inte glömt eller struntat i det. Men det hände en sak igår så jag hann inte.

Jag ber verkligen om ursäkt till alla läsare.

De tre delarna kommer snart. / - D.

Hjärtskärande.

 



              Hjärtskärande saker...


Hey alla kära läsare..

Hjärtskärande saker behöver berättas.

Jag samlar mod till detta, och jag behöver berätta det.

Det kommer förändra väldigt mycket.

Ni som vill läsa om de 1000 dagarna kan läsa på det på en ny blogg som skapats.

Där posta jag mitt inlägg min syn på kärlek, sex och relationer.

http://detusendagarna.blogg.se

Kärlek,
D.

Sexism, ideal och kropphets.

 
- Sexism, ideal och kropphets.


"Hon existerar inte, så varför jaga

något som inte finns? "



Jag är så trött på att se det här...

Så fruktansvärt trött...

Så jag måste skriva av mina innersta känslor och låta allt bara forsa ut...


Vad händer med världen när vi ständigt matas med falska photoshoppade bilder? Det här matas dagligen till världens befolkning, sexism, ideal och kropphets.

Vad kommer hända av allt detta? Jag läste att unga kvinnors psykiska ohälsa och till och med självmordsförsök har ökat otroligt mycket de senaste 10 åren.

Det här har exploaterats och under 2000-talet har det fått otroliga proportioner där så många kvinnor mår fruktansvärt dåligt av all utseendefixering och kroppshets.

Den ökade seximen leder ju till att kvinnor mår fruktansvärt dåligt. Ökad psykisk ohälsa, självdestruktivt beteende, förvrängd självbild om att man inte duger, anorexia, bulimi, och till och med nu ökade självmordsförsök för av den enkla anledningen av att samhället har kastat ut en "idealbild" om hur en kvinna ska se ut.

Det har pågått ett förtryck av kvinnor i flera årtusenden! Och jag vägrar se det här skiten mer.  Jag är så trött på att se skiten. Jag är så förbannat trött på det här. När ska mänskligheten växa upp? När ska den mogna och börja ta ansvar?

Som man så ser man även konsekvenserna av det från vårt perspektiv, och det är att kvinnor är objektfierade. Det är fruktansvärt objektfierade. Det betyder ju att killar förväntar sig att "så här ska en riktig kvinna se ut" fast problemet är att hon i magasinet finns inte.

Det betyder med att killar får en felaktig bild av hur en kvinna ser ut,och en snedriven kvinnobild som med leder till objektfiering och ökade sexuella övergrepp. För man ser inte en kvinna som en person - utan ett objekt.

Nu kanske några killar skriver: "Ja men vi män är med utsatta". Ja, men absolut inte den utsträckning som kvinnor, det går inte ens att jämföra. Kvinnor har blivit objektfierade i tusentals år, och vi lever fortfarande i ett patriarkalt samhälle.






             "Är det här allt vi är,

              fysiska objekt?"
 


Jag skäms över mitt manliga släkte. Jag skäms över att vi inte kommit längre. Jag skäms över mänskligheten. Den här mänskligheten är så fruktansvärt primitiv fortfarande.

När ska vi växa ut ur det här grottstadiet? Är det här allt vi är? Bara sexuella fysiska objekt? Finns det ingenting mer i oss? I den själsliga bonaden?

Jag är så trött på att se all den här sexismen...

För jag vet att den förstör så många. Den förstör kvinnor inifrån, och den förstör även mäns syn på kvinnor. Och den förstör relationer. Och den förstör självbilden.

Och jag tror det enda sättet att vi kan växa ifrån det här är att börja växa ifrån det. Att ta en ståndpunkt och säga ifrån. "Jag tänker inte spela mer teater i den här sexisitiska materialistiska världen, jag har fått nog."

Jag vill att den kvinnan jag hittar, inte ska vara någon skönhetsopererade fotomodell, för jag vet att det bara är en stereotyp bild som jag matats med som man av hur en "systematiskt vacker kvinna" ska se ut.

Nej, jag vill att Girlie ska vara fullt naturlig.

Jag vill älska Girlies brister, där Girlie ser sina "fel" och sina "brister" där tror jag hennes skönhetsdrag finns. För allt det där är bara inlärt av samhället.

Jag vill så gärna göra Girlie lycklig...och att hon förstår att hon duger och är perfekt precis som hon är.

Så att hon äntligen blir fri, och slipper leva i alla dessa krav och måsten...

Jag tror vi alla behöver skapa det för oss själva och i alla våra relationer.

Att komma bort från enbart det fysiska, och älska varandra för våra naturliga unikheter, våra brister, våra fel, som bara egentligen är våran naturlighet.

Jag önskar mänskligheten kan ta steget bort från det fysiska.

Och skapa något inombords som gör att vi evolverar bort från allt det här och kan älska varandra så som vi behöver bli älskade och vill bli älskade, en oberoende frihet, en djup samhörighet, ett själsligt samförstånd.

Sann skönhet kommer alltid vara själsligt...

Det är något vi känner inombords...

Inte något vi ser, utan något vi känner...

Så du som läser är en otrolig skönhet! =D

För du har känt det här i själen.

Och det enda du behöver göra är att vara den otroliga vackra människa du är.

Lys från hjärtat, det är där din skönhet finns.

All kärlek,
Truly Yours,
D.


Nästa inlägg: Sexism

 

Hey alla!

Tack för alla respons och mejl jag fått för det jag skrev.

Jag kommer nu skriva om "sexism" och annat i nästa inlägg för att beröra det djupare. Hur vi kan förändra oss själva bort från det materialistiska samhället till att skapa nya paradigm inom oss själva.

Det är otroligt viktigt ämne - som inte vågas prata om eftersom det är så tabubelagt. Men om man inte rör vid ämnet kan man aldrig lyfta och evolvera ifrån det.

Därför så tänker jag ta upp "sexism" i nästa inlägg och skriva mer om det.

All kärlek,
Truly Yours,
D.

P.S Jag la allting inlägget som jag skrev under kategorin "Dede svarar på de 1000 dagarna" så att allt är under samma ställe. En ny kategori är nu "De 1000 dagarna" så folk får se vad jag gick igenom, bless you all D.S


Universum kan vara ett hologram



Universum kan vara ett hologram


Det har kommit ut mer och mer forskningsrapporter från fysiker som går ut med att Universum kan vara ett hologram. Det betyder att allt detta bara är en illusion. Och det får ju fler följdfrågor. Varför?

Vad är verklighet?
Varför är vi här på jorden?
Vad händer vi dör?
Vad är allt det här egentligen?

Forskaren Michael Talbot nämner i the "Holographic Universum" att fler och fler vetenskapsmän nu börjar tro att universum i sin helhet är ett gigantiskt hologram, en återspegling av en annan verklighet, där varken tid eller rum existerar - världen är helt enkelt en utomordentligt detaljerad illusion.

The double-split project tar upp hur verkligheten förändras av vår observation, och hur partiklar kan agera som solida och i vågform. Det betyder att allt vi ser kan både vara materiellt och icke-materiellt.


 
"99.9% är tomt och existerar inte"


Det forskning kommit fram till att 99.9% av allt du är, är tomt. Detta kallas "empty space" Det existerar ingenting där. Så hela dig, allt du ser är 99.9% helt tomt.

Dr Karl Pribram, neurofysiolog vid Stanforduniversitetet, fann att den mänskliga hjärnan är holografisk, när han försökte komma underfund med var någonstans i hjärnan minnena är belägna. Han fann att minnen inte bevaras i någon bestämd del av hjärnan, utan i stället finns överallt i hjärnan på samma gång.

Detta är något gamla nordamerikanska indianer med påstått långt innan oss.

Många nordamerikanska indianer menar att det existerar inte någon framtid, dåtid eller nutid.
Allt har redan hänt och tiden är bara ett sätt som våran korkade hjärna sorterar saker.
Enligt kvantfysiken så är tid och placering fullt utbytbara i samtliga ekvationer. Pretty amazing huh?

Jag låter er landa lite i allt det här. För denna "verklighet" är egentligen inte verklig.

Welcome to the dream world, and beyond it.

All kärlek,
Truly Yours,
/ - D.

Källhänvisning: http://www.nature.com/news/simulations-back-up-theory-that-universe-is-a-hologram-1.14328


"Your time is now D."



"When you thought you lost

everything, D, you gained

everything. Your time is now."



Hey alla! =D

Wow... Så mycket händer i mitt liv. Jag önskar ibland jag bara kunde filma mitt liv. Lägga upp det här så alla får se hur galet mycket som händer. Det är helt otroligt.

Det är så fullkomligt otroligt. Jag önskar jag bara kunde filma allt. Så alla verkligen får se! =D Det är helt otroligt.

Allafall, jag har tänkt lite nu de senaste dagarna och kommit fram till ett par saker.


1. De 1000 dagarna. Jag skriver av mig de sista brevet, och de som hänt de här 1000 dagarna bakom mig. Jag tror jag kommer blanda detta med att skriva metaforiskt eftersom de är så sorgligt att skriva annars.

2. De övernaturliga. Många läsare vill att jag ska berätta mer om de övernaturliga. Jag kommer skriva mer om det nu så folk får veta och det finns även en kategori om "övernaturligt" på Dedeprivat.

3. Ny Dede&Girlie text. Nästan alla Dede&Girlie texter som jag skrivit har hänt. Så jag lovade att jag skulle skriva en ny snart. Då jag inte skrivit någon på nästan 1 år. Alldels för länge. Så jag tänker skriva det nu och en kvinnas drömegenskaper.

Just ja, läsarträff. Jag kommer ha en snart i Stockholm till våren. Och jag vill tacka alla ni otroligt vackra läsare som stöttat mig hela vägen genom det här.

Det har varit en lång resa från att vara lagkapten och fotbollspelare till att få ut allt det här inom mitt bröst.

Och jag är så tacksam för all er stöttning. Det säger allt om hur vackra alla härinne är, som verkligen följt en man som bara gjort allt för att förändra sig själv och förändra världen.

Det kommer va helt underbart att få träffa er alla, förra gången var helt otrolig overklig energi och stämning! =D Amazing.

Mycket kommer hända det här året på Dedeprivat och i mitt liv...

The saga continues...

Bless your heart,
/ - D.

Jag lämnar Dedeprivat.

 
 
"Jag lämnar Dedeprivat..."



Hey alla!

Jag är ledsen att säga det men jag funderar på att lämna.

Jag funderar på att sluta blogga.

Det har hänt så mycket nu.

För det har blivit för mycket kring mig.

Det har blivit för mycket kring mig. Det är verkligen för mycket just nu. Alla vill veta, alla vill ha mer, och se mer och ha mer.

Så många kontaktar mig överallt, min phone är översvämmad med samtal, en del har till och med kommit hem till mig...

Det har blivit helt galet kring mig...

Jag uppskattar all kärlek, verkligen. Det gör jag.

Men mitt privatliv måste respekteras...

Det är inte ok att plinga på min dörr och sen skrika: "HEEEJ DEEDEE" och sen hoppa över mig och krama mig!? Jag kan bara skratta åt det nu, men haha. Det är ju wow, galet.

Missförstå mig rätt ni 6-7 tjejer som gjorde detta. Jag uppskattar verkligen all kärlek jag får, men det finns en gräns...

Wow...jag vill bara att mitt privatliv respekteras.

Jag tror alla ser nånting i mig som de ser i sig själva. Att vi alla har nånting inom oss och där våra stereotypa skal måste bort till de vi är innerst inne, vår sanna essens.

Och jag vet att när jag försvann såra jag många människor.

De tog på mitt samvete oerhört.

Även fast alla sa att de var de vackraste jag kunde göra...

O ja vill inte lämna...

Men jag måste tänka om de är värt att bli offentlig...

O hur galet de kommer bli kring mig...

Är de värt de? Att jag aldrig får vara i fred? Alltid vara övervakad? Varje steg?

Jag måste tänka och vara i fred. Ni kan läsa allt här på Dedeprivat. Allt är från hjärtat.

Samtidigt vill jag med tacka alla som läser just nu.

O jag menar just nu.

Alla otroligt vackra läsare...

För ditt hjärta har på något sätt hittat hit, och jag har sagt det så många gånger o säger det igen.

Jag har världens vackraste läsare...

Du är det, för ditt hjärta har på något sättat hit och är här nu och läser.

Känslan som skapats här, och all förståelse, all kärlek, de är över de vanliga.

Jag kommer skriva ett öppet brev snart vad som kommer hända på Dedeprivat.

Allting står här...

Det är bara läsa allt...

Jag försöker bara bli den bästa man jag kan bli...

Det är allt mitt hjärta nånsin strävat efter...

Och allt som behövs nu...

Är att tro från hjärtat...

Jag kommer tillbaka...

Men jag behöver verkligen tänka ett tag...

Och vara ensam...


Jag hoppas ni förstår mig...

All kärlek,
D.

 
 

ExploDera ut.
















"Allt de förflutna måste bort nu"




Det här kommer bli ett känsligt men vackert inlägg....

Men jag känner att allt måste ut...

När man börjar in på ett nytt år...

Måste allt de gamla och förflutna ut...

Det börjar ett nytt kapitel nu...

Dedeprivat började med att jag skrev ut alla mina känslor om världen och mitt liv sena nätter på min blogg.

Efter jag tog slut med Elin och jag lämnade den materiella världen.

Och med min stereotypa roll i samhället som fotbollspelare och lagkapten, kunde jag inte bli offentlig utan fick skriva från hjärtat utan att visa mig.

Jag ville visa världen vem jag var. Men jag kunde inte. Då jag fortfarande var fast i den stereotypa världen som fotbollspelare o lagkapten. Det har varit oerhört svårt att gå ut med allt det här.

Det är ju ingen vanlig blogg. Det är hela min livsdagbok. Alla kärlekstexter, revolutionärsromantiska texter, allt de obeskrivliga och övernaturliga, världen och samhället idag, och där ja i yttesta detalj skrivit av nästan hela min själ.

Jag ville så gärna berätta att det här var jag. Men visste inte hur omvärlden skulle reagera, fotbollskamrater, släktingar, kan bli väldigt chockerande, och en stor omställning i mitt liv.

Och jag ville skydda min mamma och pappa. För jag strävade inte efter kändiskap o rikedomar. Jag ville bara förändra världen och berätta allt det här, allt de övernaturliga o alla händelser som jag varit med om. Men jag ville skydda dem. Men ju längre tiden gått har jag växt och växt och stärkts i allt jag är och att jag vill bli offentlig snart, och att mitt hjärta behöver det.

En del läsare har ändå fått chansen att träffat mig genom åren - trots att jag är väldigt upptagen och tränade väldigt mycket med min fotboll, för målet var att stöttja och stävja alla när jag började driva bloggen Dedeprivat.


Och det har varit helt underbart när jag träffade så många av alla er läsare. En helt otrolig overklig underbar stämning! =D

Jag är så tacksam för all stöttning jag fått.

Det har varit sån otrolig kärlek och jag är så tacksam för det.

Min stora dröm har alltid varit att förändra världen.

Och det är därför jag kämpar så.

Med mig själv och med att förändra världen...

Jag kommer aldrig ge upp...

Om ja gör det, dör en del av mig.

Jag vill aldrig bli fångad av denna materialistiska värld...

Oh jag har sett folk fångas upp av kändiskap, pengar och kvinnor...

Men mitt hjärta kan aldrig fångas...

Det var därför jag tog mig iväg på en resa bort från allt och alla i 1000 dagar...

Ensam...

I 1000 dagar...

Jag behövde ta mina strider själv...

Det var det enda sättet de kunde skapa de absolut bästa och vackraste i mig...

Jag tror på sagor...

För jag tror att våra hjärtan skapar det vi önskar...

Och varje gång jag skriver känns det som jag skapar det...

För alla mina texter har hänt...


Det känns som jag väckt henne till liv och förverkligat henne...

Även fast jag inte vet vem hon är eller var hon är...

Och jag måste kämpa för henne o den jag är och vad mitt hjärta tror på...

Tills tidens slut...

Tills mina sista andetag...

Oh jag skulle kämpa tills mina sista hjärtslag...

O jag skulle bestiga berg...och simma över alla världens 7 hav...

För att rädda dig...

För att göra dig lycklig...

Det är den största gåvan jag kan få...

Ditt leende, din lycka, det värmer min själ...

O skapar de vackraste och oövervinnerligaste inom mig...

Girlie...


Kärlek,
Truly Yours...
/ - D.